Entlebucher
sennenhund
Hemland:
Schweiz
Helhetsintryck:
Hund under medelstorlek, vackert, och proportionerligt byggd. Mycket
rörlig och livlig, med vänligt och intelligent uttryck.
En bra vall- och boskapshund och en omutligt trogen vakt- och sällskapshund.
Huvud:
Huvudet ska vara i proportion till kroppen.
Hjässan ska vara flat, pannavsatsen ska vara lätt markerad.
Käkpartiet ska vara välformat. Nospartiet ska vara tydligt markerat..
Nosspegeln (tryffeln) ska vara svart. Läpparna ska vara tunna.
Ögon:
Ögonen ska vara ganska små, bruna och ha ett livligt uttryck.
Öron:
Öronen ska vara högt ansatta, inte för stora och ha
rundad nederkant. De ska bäras hängande oh åtliggande.
Som hos alla sennenhundar reses örat något framåt då
hunden är uppmärksam.
Hals:
Halsen ska vara kort och kompakt och omärkligt övergå
i skulderpartiet.
Bål:
Kroppen ska vara ganska långsträckt något längre
än mankhöjden. Ryggen ska vara rak och stark. Bröstkorgen
ska vara djup och bred.
Extremiteter:
Skuldrorna ska vara långa och snedstälda.
Benen ska vara raka och kraftiga och hasorna väl vinklade.
Tassar:
Tassarna ska vara runda och slutna. Sporrar är inte önskvärda.
Svans:
Medfödd stubbsvans.
Hårrem:
Pälsen ska vara kort, fast och tätt åtliggande, hård
och glänsande.
Färg:
Liksom hos övriga schweiziska sennenhundar är färgen
svart med gula till rostbruna tecken över ögonen, på kinderna
och alla fyra benen. Önskvärt är vita, symmetriska tecken
på huvud (bläs), hals, bröst och tassar, varvid gult eller
brunt finns mellan det svarta och vita.
Mankhöjd:
Mankhöjden ska vara 40-50 cm.
Fel:
Rund hjässa.
Ljusa ögon.
Långt, tunt eller böjt nosparti.
Spetsiga, korta, utstående eller dåligt burna öron.
Under- eller överbett.
Spretande tår.
Otillåtna färger eller för mycket vitt.
För lång eller för mjuk päls.
FCI 47a
SVENSKA KENNELKLUBBEN 1979-11-13
KOMMENTAR TILL RASBESKRIVNING FÖR ENTELBUCHER SENNENHUND
Bett:
I originalstandarden står inte bett angivet men ska, bettet
vara saxbett med kraftiga tänder.
Varje avvikelse från rasbeskrivningen är fel och ska bedömas i förhållande till hundens övriga förtjänster, helhetsintryck och konstitution. Avvikelser otypiska för rasen och abnormiteter är diskvalificerande. I övrigt se utställningsbestämmelserna.
SVENSKA KENNELKLUBBEN I APRIL 1978
BETT
Bettet består inte enbart av tänder, utan också av
käkarna som ska vara välutvecklade.
Tandformeln skrives: 2 x 3142 överkäke / 3143 underkäke
= 42 tänder